Monthly Archives: mars 2011

Hemma!

En god resa kräver också ett gott slut, med en korrekt avslutning av bloggen. Därför är det inte mer än rätt att det nu kommer en lite redogörelse av vår vistelse i Kina. Som ni förstod kunde bloggen inte uppdateras när vi var i Kina eftersom myndigheterna helt sonika hade blockerat wordpress.

Efter att ha varit närmare 3 veckor i Mongolia med lite lägre standard än vad vi bortskämda nordbor är vana vid var det väldigt skönt att komma till det fina hotellet i Beijings affärsdistrikt. Frukostenbuffén var serverad, sängen bäddad och Ingvalds kvällsdopp i poolen många. Med andra ord koste vi oss efter 30 timmar på den TransMongolska järnvägen.

I Kina var vi riktiga turister och besökte den förbjudna staden, Kinesiska muren, himmelska fredens plats, pärlfabrik, OS-anläggningen «Birdnest», mm. Kina är ett spännande land och flera av oss ägnade många timmar åt prutning på ”the silkmarket”.

Men det som nog gjorde det starkaste intrycket på oss var att se hur kuvat det kinesiska folket var under dess ledare. Men som turister guidades vi runt på en skådeplats som var arrangerad för oss, vi fick se det som staten ville att vi skulle se: det perfekta och vällyckade Kina. Men bakom fasaderna anade vi något annat.

Nu är vi glada att vara hemma efter en månad med mycket resor, asiatisk mat, missionsinblickar, turism, kamelridning och Guds välsignelse. Tack kära läsare för att ni följt med oss på bloggen och varit med i bön.

/Josef

This slideshow requires JavaScript.

Categories: Uncategorized | Kommenter innlegget

Spännande dagar i Kina!

Kära läsare, på grund av vissa omständigheter har vi ingen möjlighet att komma åt att göra vidare uppdateringar på bloggen. Men vi har det väldigt bra och njuter av vårvädret här i Beijing på vårt fina hotell, kinesiska muren och i den förbjudna staden. En summering av vår Kinavistelse kommer snart!

/Josef

Categories: Uncategorized | Kommenter innlegget

Hustai National Park

Dagens äventyr startade med frukost, morgonbön och nistesmöring 07:30. På programmet stod det dagstur till Hustai National Park som ligger ca 2,5 timme sydväst om Ulaan Baatar. Efter en sömnig bussresa i Mongoliets stressiga morgontrafik kom vi fram till vildhästarnas förlovade land.

Hustai är mest känd för att vara den enda platsen i världen där det lever vildhästar. Efter en kort informationsfilm med extremt dåliga klipp och där vi fick information om att vi skulle få se mammutar(!!!) åkte vi förväntansfulla ut i det karga mongolska landskapet.

Det bästa med att titta på djuren var att se Jostein bli som barn på nytt och med karismatisk fascination peka, gestikulera och ropa åt chauffören att stanna. Hästarna var många, kronhjortarna majestätiska, jakarna feta och Jostein överlycklig.

Efter en lyckad dag i Guds fantastiska natur väntar nu Mongolsk BBQ. (Enligt vad Kaja har läst i sin kära bok existerar inte detta, men vi får se…)

/Josef

This slideshow requires JavaScript.

Categories: Uncategorized | 3 kommentarar

Djengis Khan, Turtle Rock og Terelj

Sembeno! (som betyr «hilsen» på mongolsk)

Nå er vi vel «hjemme» igjen i NLMs koselige gjestehus i hovedstaden etter et travelt og for noen sövnlöst dögn ute på tur. Vi gjestet Terelj nasjonalpark, og det var en flott opplevelse.

Dagen i går stod vi tidlig opp, og gikk på gudstjeneste kl 10 i den lutherske menigheten Bayeriin Medee (som betyr godt nytt) her i Ulaanbaatar. Menigheten holder til i et koselig og varmt lokale, og det var ganske fullt i kirkerommet. Gudstjenesten begynte med skikkelig lovsang ledet av et flott lovsangsband. Så var det tale på mongolsk, og det eneste vi fikk tolket om til engelsk var bibelhenvisningene. SSÅ vi fulgte med i våre egne bibler i Josva 14. Det var også nattverd, med en noe sterkere nattverdvin en vi er vant til. Mötet ble avsluttet med at vi som var på besök presenterte oss, og så sang menigheten en flott velsignelsessang for oss, som skikken er i de kristne menighetene her i Mongolia.

Etter gudstjenesten pakket vi oss inn i en buss, og dro på tur sammen med den eminente ettåringen Terese. Först kjörte vi i vel en time, og kom fram til en av Ulaanbaatars störste attraksjoner: en storslått statue av selveste Djenis Khan, til hest. Den sto ferdig i 2008, og er plassert oppå et nydelig, sirkulärt bygg. Inni bygget var det museum, og en heis opp til statuen. Vi tok heisen opp, og kom ut i hestens nakke, hvor vi hadde strålende utsikt over området. Väret her i Mongolia er nesten det beste med hele turen, vi har hatt blå himmel og skinnende sol hver eneste dag. Gårdagen var intet unntak.

Når vi så hadde heist oss ned til bakkenivå igjen gikk bussen videre til den mye omtalte «Turtle Rock», et lite fjell som ser ut som en skillpadde. Og til de flestes store glede var det her mulighet for å ri på kameler! Da det var isende kald vind i området, red vi bare en liten runde hver, men det var en fantastisk opplevelse likevel!

Så sto Terelj nasjonalpark for tur. Vi ankom stedet kl 18, og fikk tildelt to gerer hvor vi skulle tilbringe natten. Det var utrolig varmt og koselig i teltene. Vi fikk smake en mongolsk delikatesse som jeg ikke husker navnet på i farten, men som besto av sauekjött, potet og gulrot kokt på varme steiner. Det gav en god röyk-smak, og alle var enige om at dette var av de bedre måltidene vi har spist her i landet. Etter maten samlet vi oss i jentenes ger, og hadde en liten sang- og vitnestund sammen. Det var veldig fin opplevelse å bare väre sammen og dele Guds ord på en slik måte. Når klokka närmet seg 22 var vi trötte alle sammen, og vi la oss ned på de harde, men varme sengene, og lukket öynene. Det var fyringsvakter som kom innom gjennom hele natten og puttet mer varme i den store ovnen som var plassert midt i teltet. Noen sov veldig godt, mens igjen syntes det ble i varmeste laget til å sove på denne tradisjonelle nomademåten.

Vi dröyde ikke lenge med å komme oss opp av sengene når morgenen kom. Klokka 09 fikk vi servert frokost: en suppe kokt på kraft, med kjött og poteter i. Den falt i smak for de fleste, og så var vi klare for hesteridning. Det var mange hester i området, så alle som ville fikk sette seg opp, og så red vi avgårde på en tur som varte i to timer. Også dette var en herlig opplevelse, og bare to stykker falt av hestene sine i löpet av turen. Da var det kjekt å ha myk snö under seg å lande i. Da vi så kom tilbake til utgangspunktet takket vi pent for oss, og kjörte fornöyde tilbake til gjestehuset.

En av de beste tingene med å väre så få som er på tur er at det er plass til oss alle sammen i en stue. I kveld skal vi på besök til misjonärene Oddvar og Berit Ådnanes. Det er kjempeflott å få bli så godt kjent med menneskene som etter Guds kall lever livene sine her ute i Mongolia. Vi er så takknemlige for alt vi blir tatt så godt i mot her.

/Kaja

This slideshow requires JavaScript.

Categories: Uncategorized | 3 kommentarar

«The land of the eternal blue sky» och det som skedde under den i Khovd förra veckan

(Känn er fria att hoppa i detta aningens långa inlägg. Men såhär blir det om jag ska försöka sammanfatta en hel vecka fullsmockad med upplevelser som inte kan beskrivas med ord- därför har vi några bilder också :P)

Hej! I förrgår lämnade vi Khovds friska luft och ständigt klara himmel. På hela gruppens vägnar vill jag tacka alla missionärerna och den härliga ettåringen och alla andra som tog hand om oss i Khovd och visade sina viktiga arbeten. Full av intryck sitter jag nu här i UB och ska försöka få några av alla dessa upplevelser och känslor som snurrar runt i mitt huvud ner på dataskärmen.

Sondre sa något i bussen idag om att Gud numrerat våra hårstrån (enl. king James översättning tror jag). Så då tänker jag att jag ska numrera detta blogginlägg lite också. 1) Lite av NLM:s arbete i Khovd och något av det som satte djupast spår i mig. 2) Kyrkan. 3) Vårt hotell,- Ja, det är värt ett eget stycke!

1) Norsk Luthersk Mission, NLM, driver några projekt, sida vid sida med FN. Ett projekt vi såg på går ut på att stärka barnens rättigheter och ett annat går ut på att förbättra vården.

Något av det som satte djupast spår i mig var när vi fick följa med en socialarbetare från NLM ut och besöka ett internat. Detta skrev jag om det i min resedagbok

«Vissa bor på internatet hela den obligatoriska skoltiden, dvs från att de är sex år till dess att de fyller arton och en del åker bara hem en eller ett par gånger per år. Hela byggnaden var gjord av betong inifrån och ut (och vi klagar på att vårt hotell är kallt!). Det fanns ingen dusch eller toalett inomhus, de små barnen var rädda för att gå på toaletten på natten- och det med rätta. Varje litet rum hade några våningssängar och barnens ägodelar hade de i sina koffertar, vissa barn hade pyntat lite i sina rum  medan andra hade kala väggar. NLM och dess socialarbetare står i ett viktigt arbete där!»

Det var väldigt uppmuntrande att se att bla NLM:s arbete faktiskt lett till positiva förändringar. Sedan de besökt internatet sist hade förbättringar gjorts. Nu gick det till exempel att tvätta händerna och borsta tenderna under flera kranar i ett rum och ett uppehållsrum hade också inretts. Det finns så mycket mer att säga om detta men jag lämnar det såhär.

Fungerande sjukvård ute på landsbygden är viktigt så att de sjuka slipper den långa och kanske för dem dyra resan, till ett sjukhus i själva Khovd- för något som borde kunna hanteras lokalt. Hälsoprojektet som NLM driver i Khovd handlar i stor grad om att öka kunskapen och ge en bättre attityd hos de som arbetar inom primärvården. Här fick vi också se att stora framsteg skett. Utrustning och byggnader har Mongoliet redan i hög grad som ett arv från Sovjet. Detta är väldigt förenklat och gör inte hela projektet rättvisa, men även detta ämne lämnar jag såhär.

Något som jag upplevde väldigt positivt med projekten var att det var mongoler som utförde så mycket i projekten.

2) NLM har inte tillåtelse från den Mongolska staten att driva direkt evangeliserande arbete, men de stöttar öppet en kyrka ekonomiskt och kan använda sin fritid till det om de vill. En del av denna fritiden kan gå till att samlas till bibelstudium, vara med och driva en ungdomsgrupper som sportar tillsammans och har andakt och att besöka folk och som är kristna eller vill höra mer om Jesus. Vi fick vara med på mycket av detta och jag tror att jag talar för hela gruppen när jag siger att det var trosstyrkande och trevligt att möta allt folk vi mötte.

På söndagen var vi på gudstjänst och vi (med undantag för den person som satt lite för långt fram 😉 fick den tolkad. Texten som togs upp var: «Nu lever inte längre jag utan kristus lever i mig» från Romarbrevet. Att Jesus och det han gjort för mig, ska vara centrum i mitt liv kunde vara en överskrift för mötet. Det sades också att de kristna skulle vara ett ljus och bidra till att Mongoliet skulle utvecklas i rätt riktning nu när landet hittat ädla metaller och kanske kommer bli rikare.

Vi fick följa med ut på landet på några hembesök i några gerer- det var också några upplevelser. Där fick någon vittna helt enkelt, i vissa gerer sjöng vi och självklart fick vi varhelst vi kom dricka mjölkte med salt i (som inte alls var så farligt som alla sagt!). Hur en ger ser ut och hur man bor i den kanske ni får veta senare eftersom vi ska sova i en i imorgon :).

3) Hotellet var en historia för sig. Kanske vill ni höra om när vi mörklade hela hotellet, eller om hur vi… Ja, jag har massor att berätta om det- det var verkligen en upplevelse som jag inte velat vara vara utan. Men nu måste jag gå och lägga mig såatt jag får sova lite inför morgondagens upplevelser

God natt från det mysiga vardagsrummet i UB med Heidi och Kaja som snackar i surround runt mig. Tack Gud för gemenskap!

/Ida

Categories: Uncategorized | Kommenter innlegget

Veckan i Khovd i bilder.

Nu är vi tillbaks i Ulaan Bataar efter en fantastisk vecka i Khovd. Intrycken var många, människorna gästfria, maten varierande och vädret strålande. Här kommer en liten glimt av veckan i form av bilder.

This slideshow requires JavaScript.

/Josef

Categories: Uncategorized | Kommenter innlegget

Klaudia har ordet!

Hei her har vi det fint:)
Vi har hatt det veldig morsomt med misjonerene, nu ser vi fram til og dra til Ulaan Bataar om någon timer.

/Klaudia

Klaudia koser seg med Cola!

Categories: Uncategorized | 2 kommentarar

Rapport!

Under fliken «Påverka vår resa» har ni som läsare möjlighet att ha ett finger med i vår resa. Det har gått lite trögt både med rapport om det första uppdraget och omröstning för kommande expeditioner. Men nu är det en ny dag med nya möjligheter! Nu finns det upplagt en ny omröstning, så var med och rösta fram ditt uppdrag!

Rapport från Josef uppdrag!
Ni läsare valde att jag skulle måla en teckning till piloten. Jag måste ju erkänna att det var ett ganska så snällt val av er. Men jag tog mitt uppdrag på största allvar och tog därför med mig färgpennor för att piloten skulle bli riktigt imponerad. Samtidigt kändes det inte helt bekvämt att sitta och måla på ett flygplan när man är 21 år och inte kan måla, och när flygvärdinnan kom förbi och kommenterade min bild steg min ansiktsfärg avsevärt. Teckningen bestod av ett gott parti komplimanger och lite smygevangelisering med Joh 3:16.

Josefs bild till Mr. Pilot.

När bilden var klar tog jag mod till mig och sökte upp den ansvarige flygvärden. Jag måste påstå att detta var ett väldigt pinsamt ögonblick för mig, vilken idiot är det som ber om att få lämna en ful teckning till piloten mitt i natten? Så därför sa jag något i stil med:
-This is so stupid, but I have an agreement with my friends that if I´m going to China, I must make a painting for the pilot. So, here I am!

Han skrattade åt mig, men tog med sig bilden till piloten. En liten stund senare kom han tillbaks och då hade jag fått en kommentar på baksidan, för att ni läsare skall veta att jag verkligen gjorde det jag skulle.  

Pilotens hälsning: "Dear Josef, Thanks for the compliment. If you did enjoy the flight, please tell it around. Greatings Capt. Arjon Blom."

 Mission compleated!
/Josef

 

Categories: Uncategorized | 2 kommentarar

Rörliga bilder!

/Sondre och Josef

Categories: Uncategorized | 7 kommentarar

Khovd!

Nu har vi varit här i Khovd, långt västerut i Mongolia,  i 3 dagar. Det är spännande att komma bort från storstaden till en mindre stad, men där också fattigdomen gör sig mer påmind. Under dagarna som gått har vi besökt olika delar av projektet som kallas Strengthen Children Rights Project (SCR). Under gårdagen besökte vi universitet där socialarbetare utbildas. Efter en god lunch ute på restaurant åkte vi till Myangad Zum ocb besökte ett internat där det bodde ca 80 barn. På denna skola har projektet varit med och förbättrat barnens fritidssysselsättning och föräldrarnas engagemang för sina barns skolgång. Besöket på internatet gav oss en god inblick i projektets arbete.

 Kära läsare, med andra ord vill jag säga att vi har det väldigt bra. Vi är ju en ganska liten grupp och lever tätt inpå varandra, men stämmningen är god, skrattet nära och de djupa samtalen på sin plats. Något som förgyller våra upplevelser här i Khovd är NLM:s utsända ettåring(fast tvååring, fast egentligen tjugotvååring) som heter Ingeborg och tro det eller ej är från den fagra staden Göteborg i Sverige.

Måste beklaga att de inte kommer några bilder, men för tillfället är datorn vi använder så dålig att det inte går att lägga upp bilder.

Over and out!

/Josef

Categories: Uncategorized | Kommenter innlegget

Lag ei gratis nettside eller ein blogg på WordPress.com.